Tog en bild av denna häromdagen och tänkte dela med mig av här.
torsdag 28 november 2013
Intressant, enligt mig:)
Jag följer organicalternatives på instagram och dem lägger ofta ut lite tänkvärda bilder och information, enligt mig i alla fall.
Tog en bild av denna häromdagen och tänkte dela med mig av här.
Tog en bild av denna häromdagen och tänkte dela med mig av här.
Dagarna går
Dagarna springer på och jag äter, tränar och tar en hel del promenader, man får ju passa på när solen i framme:).
Gott mellis jag gjorde häromdagen, turkisk yoghurt, naturella cashew och kiwi
På väg till gymmet häromdagen
Hemma igen efter vad som blev ett ryggpass och kände för att flexa lite, för att få lite egoboost;).
Det måste man få göra ibland, som sagt den bästa att tävla emot är sig själv och den bästa att jämföra sin egen utveckling med är sig själv och ingen annan.
Sitter nu och funderar på vad kvällen pass ska bli........
fredag 22 november 2013
Varför värma upp innan träning?
Själv är jag sån som gärna värmer upp ordentligt innan träningen, oftast blir det mellan 5-10 minuter på crosstrainern eller i roddmaskinen och därefter lite förberedande dynamisk stretch/rörlighetsträning. Förut när jag körde mer fokuserat på styrketräning med tyngre vikter så blev det alltid några uppvärmnings set med lättare vikter i varje övning innan jag ökade till tyngre.
Men jag ser och har sett på gymmen där man tränar att alla gör olika med det här med uppvärmningen och väldigt många lägger inte så mycket tid alls på det, det kan väl finnas olika anledningar till detta men jag tror att de flesta tycker att det är tråkigt och tar onödig lång tid......tid som de flesta i dagens läge inte har.
Jag känner själv att jag kan prestera bättre om jag lägger tid på att värma upp min kropp (starta igång den) och jag vill dessutom undvika att skada mig så därför prioriterar jag den tiden.
Självklart beror vikten av uppvärmningen på hur mycket du kommer kräva av din kropp under träningen, men det finns anledning till att i alla fall lägga några minuter på din uppvärmning, här kommer dessa anledningar:
Källa http://aktivtraning.se/
- Uppvärmning påverkar kroppen på många andra sätt än bara genom att höja kroppstemperaturen. En effekt av uppvärmning är den påverkan som sker med nervsignalerna.
Nerverna blir bättre på att skicka vidare hjärnans signaler till musklerna så att kroppen kan fungera optimalt. Det sker i synnerhet om uppvärmningen innehåller rörelser som liknar de man gör när man tränar.
Om man till exempel ska lyfta tunga vikter är det bra att göra 5–10 uppvärmningslyft med exempelvis hälften så tunga vikter. Under uppvärmningen utvidgas också blodkärlen, vilket gör att syre från lungorna transporteras snabbare till musklerna.
- Knän, vrister, axlar och andra viktiga leder smörjs när man värmer upp eftersom det utsöndras mer ledvätska. Ledvätskan blir också mer lättflytande vilket gör att den lättare fördelas i hela leden.
- Avsätt gärna 10 minuter så att du hinner värma upp ordentligt. Börja lugnt och öka långsamt intensiteten. Du ska vara lite svettig, men inte för trött, när det riktiga träningspasset ska börja.
- Flera vetenskapliga undersökningar visar att uppvärmning förebygger skador och att man kan träna bättre och även prestera bättre under en tävling. I en fackgranskande artikel från 2006 hittades bl.a. fem studier som undersökte om en strukturerad uppvärmning kunde minska antalet skador. Artikeln publicerades i Journal of science and medicine in sport/Sports Medicine Australia och visade att uppvärmning och andra metoder har en skadeförebyggande effekt.
Tips på bra uppvärmning
Exempel på rörlighetsträning som uppvärmning innan benträning:
http://www.youtube.com/watch?v=DnNCZPjd8Fk
Men jag ser och har sett på gymmen där man tränar att alla gör olika med det här med uppvärmningen och väldigt många lägger inte så mycket tid alls på det, det kan väl finnas olika anledningar till detta men jag tror att de flesta tycker att det är tråkigt och tar onödig lång tid......tid som de flesta i dagens läge inte har.
Jag känner själv att jag kan prestera bättre om jag lägger tid på att värma upp min kropp (starta igång den) och jag vill dessutom undvika att skada mig så därför prioriterar jag den tiden.
Självklart beror vikten av uppvärmningen på hur mycket du kommer kräva av din kropp under träningen, men det finns anledning till att i alla fall lägga några minuter på din uppvärmning, här kommer dessa anledningar:
Källa http://aktivtraning.se/
- Uppvärmning påverkar kroppen på många andra sätt än bara genom att höja kroppstemperaturen. En effekt av uppvärmning är den påverkan som sker med nervsignalerna.
Nerverna blir bättre på att skicka vidare hjärnans signaler till musklerna så att kroppen kan fungera optimalt. Det sker i synnerhet om uppvärmningen innehåller rörelser som liknar de man gör när man tränar.
Om man till exempel ska lyfta tunga vikter är det bra att göra 5–10 uppvärmningslyft med exempelvis hälften så tunga vikter. Under uppvärmningen utvidgas också blodkärlen, vilket gör att syre från lungorna transporteras snabbare till musklerna.
- Knän, vrister, axlar och andra viktiga leder smörjs när man värmer upp eftersom det utsöndras mer ledvätska. Ledvätskan blir också mer lättflytande vilket gör att den lättare fördelas i hela leden.
- Avsätt gärna 10 minuter så att du hinner värma upp ordentligt. Börja lugnt och öka långsamt intensiteten. Du ska vara lite svettig, men inte för trött, när det riktiga träningspasset ska börja.
- Flera vetenskapliga undersökningar visar att uppvärmning förebygger skador och att man kan träna bättre och även prestera bättre under en tävling. I en fackgranskande artikel från 2006 hittades bl.a. fem studier som undersökte om en strukturerad uppvärmning kunde minska antalet skador. Artikeln publicerades i Journal of science and medicine in sport/Sports Medicine Australia och visade att uppvärmning och andra metoder har en skadeförebyggande effekt.
Tips på bra uppvärmning
- Börja värma upp i ett lugnt tempo. Intensiteten ska öka gradvis, så att cirkulationssystemet hinner anpassa sig till det ökade syrebehovet, och musklerna och senorna blir mjuka och smidiga.
- Värm upp de stora muskelgrupperna först. På så sätt får du bättre fart på cirkulationssystemet och kroppen blir fortare varm. Ben-, rygg- och magmusklerna värms t.ex. upp före axelmusklerna.
- Gör en gradvis övergång från den allmänna uppvärmningen (joggning och lätta hopp) till den specifika uppvärmningen, som främst riktar sig mot de muskelgrupper som du använder i din i den typ av träning du ska utföra.
- Förbered kroppen på det rörelsemönster som din träning kräver. I samband med övningarna bör du också öka tempot.
- Om din idrottsgren kräver att du är mycket smidig, så bör du lägga in några stretchövningar som en del av din uppvärmning.
- Tänk på att effekten av uppvärmningen inte räcker särskilt länge. Därför bör det helst inte gå mer än 5-10 minuter från det att uppvärmningen är slut, tills du kör i gång med din träning.
Exempel på rörlighetsträning som uppvärmning innan benträning:
http://www.youtube.com/watch?v=DnNCZPjd8Fk
Hade ingen mer passande bild, så detta blir efter passet
torsdag 21 november 2013
Torsdags träning
Idag började jag som vanligt med uppvärmningen som bestod av 10 min crosstainer för att bli varm i hela kroppen och få upp pulsen lite, följt av dynamisk stretch (ca 5 min) med övningar som förbereder min kropp för det jobb som den sen ska få utföra.
Därefter gjorde jag för första gången några set med Burgener Warm-Up (med "pinne") som man kan säga är förberedande inför bland annat ryckträning.
http://www.youtube.com/watch?v=tk9MogjNas4
http://crossfitfalun.se/traning/uppvarmningsrutiner/
Lathund Burgener Warmup
Ryck har jag inte kört alls förut men är nu sugen på att ge mig på sådan träning, men måste först få tag på en duktig person som kan hjälpa mig med tekniken innan jag börjar med vikter, jag vill lära mig rätt från början. Det är onödigt att lära kroppen fel för det tar så lång tid att lära om den, därför tycker jag alltid att man ska ta det lugnt när man börjar med något nytt, och tar sig tid att träna teknik och lära sig rätt. Det kommer även kroppen tacka dig för i längden.
Efter uppvärmning och teknikträning så körde jag några varv med 20 sit ups, 20 chins (i chinsmaskin), 20 front squats (med 11 kg stång) , 20 burpees.
Sen var min kropp nöjd för dagen och jag avslutade med lite stretch:).
Därefter gjorde jag för första gången några set med Burgener Warm-Up (med "pinne") som man kan säga är förberedande inför bland annat ryckträning.
http://www.youtube.com/watch?v=tk9MogjNas4
http://crossfitfalun.se/traning/uppvarmningsrutiner/
Lathund Burgener Warmup
- Håll stång med snatch hook grip.
- Dra axlar mot öronen 4 ggr
- Scarecrows – Dra stång upp till haka 4 ggr – Ut med armbågarna
- Muscle Snatch – Från midja utan att involvera benen – Ryck upp stång på raka armar ovan huvud 4 ggr
- Snatch Drop – Stång på raka ramar ovan huvud, hoppa och landa med ”stamp” 4 ggr
- Avsluta med att utföra en Hang Power Snatch
Ryck har jag inte kört alls förut men är nu sugen på att ge mig på sådan träning, men måste först få tag på en duktig person som kan hjälpa mig med tekniken innan jag börjar med vikter, jag vill lära mig rätt från början. Det är onödigt att lära kroppen fel för det tar så lång tid att lära om den, därför tycker jag alltid att man ska ta det lugnt när man börjar med något nytt, och tar sig tid att träna teknik och lära sig rätt. Det kommer även kroppen tacka dig för i längden.
Efter uppvärmning och teknikträning så körde jag några varv med 20 sit ups, 20 chins (i chinsmaskin), 20 front squats (med 11 kg stång) , 20 burpees.
Sen var min kropp nöjd för dagen och jag avslutade med lite stretch:).
Innan
Efter
tisdag 19 november 2013
Vitkål och annan kål
Hade ju som sagt vitkål i min middag idag och använder mig även av annan kål som broccoli, blomkål, brysselkål i min matlagning, grönkål har jag testa men inte riktigt vän med den än;). ska testa mig fram mer med den eftersom den är så super duper nyttig så ska det nog gå så småningom.
Men vad är det då alla pratar om att kål är så nyttigt? Här kommer lite fakta om kål för er som vill veta mera!
Supermaten - Kål
http://www.halsosidorna.se/Kalvaxter.htm
Kålväxter är supermat i alla bemärkelser, väldigt underskattade men ändå bland det bästa vi har!
Alla kålväxter innehåller massor av vitaminer och mineraler: främst mycket C-vitamin, beta-karoten (A-vitamin), kalcium, och järn mf. De är goda antioxidanter.
Precis som de flesta grönsaker så är de väldigt energisnåla. Innehåller bara ca 1 - 3 % protein, 0 - 1 % fett, 2 - 6 % kolhydrater, 1 - 3 % fibrer, resten vatten.
Kålväxter är även bra för immunförsvaret, är bakteriedödande, innehåller även pektin som är blodsockersänkande, den sänker även det onda LDL- kolesterolet, renar kroppen från toxiner mm.
Kål anses även renande för levern.
Kålväxter innehåller även ett enzym som bildar indoler och isotiocynater som skyddar mot olika sjukdomar. Kålväxter är bra för magen, innehåller nyttobakterier, se Probiotika.
Kålväxter innehåller glukosinolater (svavelhaltiga ämnen) som är bra mot inflammationer, bl.a.
ledgångsreumatism. Kålväxter fungerar som antioxidanter och är bra för att motverka cancer (är anticarcinogena), bl.a. i matsmältningsorganen, men även bröstcancer och lungcancer enligt senare forskning.
Obs!
redan de gamla grekerna använde kålväxter för 2000 år sedan för att skydda mot cancer!
Här nedan redovisas energiinnehåll och näringsinnehåll, men bara för de vitaminer och mineraler som det finns mest av, för mer info sök i Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas (SLV) eller hos KTL.
Här är ytterligare en artikel om kål där man hävdar att det kan skydda mot cancer. Källa http://www.svd.se/nyheter/inrikes/vitkal-skyddar-mot-lungcancer_477185.svd
Vitkål skyddar mot lungcancer
Men vad är det då alla pratar om att kål är så nyttigt? Här kommer lite fakta om kål för er som vill veta mera!
Supermaten - Kål
http://www.halsosidorna.se/Kalvaxter.htm
Kålväxter är supermat i alla bemärkelser, väldigt underskattade men ändå bland det bästa vi har!
Alla kålväxter innehåller massor av vitaminer och mineraler: främst mycket C-vitamin, beta-karoten (A-vitamin), kalcium, och järn mf. De är goda antioxidanter.
Precis som de flesta grönsaker så är de väldigt energisnåla. Innehåller bara ca 1 - 3 % protein, 0 - 1 % fett, 2 - 6 % kolhydrater, 1 - 3 % fibrer, resten vatten.
Kålväxter är även bra för immunförsvaret, är bakteriedödande, innehåller även pektin som är blodsockersänkande, den sänker även det onda LDL- kolesterolet, renar kroppen från toxiner mm.
Kål anses även renande för levern.
Kålväxter innehåller även ett enzym som bildar indoler och isotiocynater som skyddar mot olika sjukdomar. Kålväxter är bra för magen, innehåller nyttobakterier, se Probiotika.
Kålväxter innehåller glukosinolater (svavelhaltiga ämnen) som är bra mot inflammationer, bl.a.
ledgångsreumatism. Kålväxter fungerar som antioxidanter och är bra för att motverka cancer (är anticarcinogena), bl.a. i matsmältningsorganen, men även bröstcancer och lungcancer enligt senare forskning.
Obs!
redan de gamla grekerna använde kålväxter för 2000 år sedan för att skydda mot cancer!
Här nedan redovisas energiinnehåll och näringsinnehåll, men bara för de vitaminer och mineraler som det finns mest av, för mer info sök i Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas (SLV) eller hos KTL.
Här är ytterligare en artikel om kål där man hävdar att det kan skydda mot cancer. Källa http://www.svd.se/nyheter/inrikes/vitkal-skyddar-mot-lungcancer_477185.svd
Vitkål skyddar mot lungcancer
Vitkål och broccoli minskar risken att drabbas av lungcancer. Men det gäller bara personer som är särskilt genetiskt mottagliga, visar en ny internationell studie.
Flera olika forskningsrapporter har på senare år antytt att broccoli och olika kålsorter kan motverka cancer. Men hittills har ingen lyckats förklara varför.
Nu anser sig en internationell forskargrupp vid International agency for cancer research, IARC, i Lyon ha kommit på svaret, som presenteras i den medicinska forskningstidskriften The Lancet.
Vitkål, broccoli, krasse och brysselkål hör till familjen korsblommiga grönsaker som innehåller höga halter av isothiocyanater som anses ha en skyddande effekt mot olika cancersjukdomar.
I familjen ingår även grönkål, kålrot och rova. Men hos ungefär halva befolkningen bryts det nyttiga isothiocyanaterna effektivt ned av ett enzym som fungerar som kroppens polis mot främmande substanser.
Professor Paul Brennan och hans forskargrupp vid IARC misstänkte ett samband. Personer med sämre produktion av försvarsenzymet borde få behålla mer isothiocyanater och därmed utveckla mindre lungcancer. Sagt och gjort. 2 141 lungcancerpatienter och en frisk kontrollgrupp med 2 168 personer rekryterades i Polen, Tjeckien och Ungern, länder med relativt hög andel rökare och frekvent intag av vitkål.
Slutsatsen blev entydig:
Vitkål, broccoli, brysselkål eller krasse på tallriken minst en gång i veckan gav en skyddande effekt mot lungcancer när man räknade på totalen i hela gruppen.
Men hela minskningen fanns bland dem som hade störd funktion i de två gener som producerar försvarsenzymet.
• När den så kallade GSTM1-genen var störd minskade kåltuggandet risken för lungcancer med 33 procent.
• När GSTT1-genen var störd minskade risken med 37 procent.
• När båda generna var störda minskade risken med 72 procent.
Forskningsledaren Paul Brennan anser att studien är ett starkt bevis för att konsumtion av grönsakerna har en tydligt skyddande effekt mot lungcancer.
Resultaten ger också tyngd åt tidigare studier som antytt samband mellan försvarsenzymet och bröst- och ändtarmscancer.
– Vi vet att frukt och grönt är skyddande i olika sammanhang men förstår inte riktigt varför. Den här studien kan innebära att en av mekanismerna blir tydligare, men det finns troligen fler, säger Lennart Möller, professor i miljömedicin vid Karolinska Institutet. Han påpekar att låga halter av försvarsenzymet också kan vara negativt i andra sammanhang.
Frukt och grönt bidrar generellt till att minska risken för fria radikaler.
– Men det viktigaste är att röra på sig, och att äta varierat. Om du bara äter en sak så får du brist på något annat, även om det du äter är nyttigt, säger Lennart Möller.
Nu anser sig en internationell forskargrupp vid International agency for cancer research, IARC, i Lyon ha kommit på svaret, som presenteras i den medicinska forskningstidskriften The Lancet.
Vitkål, broccoli, krasse och brysselkål hör till familjen korsblommiga grönsaker som innehåller höga halter av isothiocyanater som anses ha en skyddande effekt mot olika cancersjukdomar.
I familjen ingår även grönkål, kålrot och rova. Men hos ungefär halva befolkningen bryts det nyttiga isothiocyanaterna effektivt ned av ett enzym som fungerar som kroppens polis mot främmande substanser.
Professor Paul Brennan och hans forskargrupp vid IARC misstänkte ett samband. Personer med sämre produktion av försvarsenzymet borde få behålla mer isothiocyanater och därmed utveckla mindre lungcancer. Sagt och gjort. 2 141 lungcancerpatienter och en frisk kontrollgrupp med 2 168 personer rekryterades i Polen, Tjeckien och Ungern, länder med relativt hög andel rökare och frekvent intag av vitkål.
Slutsatsen blev entydig:
Vitkål, broccoli, brysselkål eller krasse på tallriken minst en gång i veckan gav en skyddande effekt mot lungcancer när man räknade på totalen i hela gruppen.
Men hela minskningen fanns bland dem som hade störd funktion i de två gener som producerar försvarsenzymet.
• När den så kallade GSTM1-genen var störd minskade kåltuggandet risken för lungcancer med 33 procent.
• När GSTT1-genen var störd minskade risken med 37 procent.
• När båda generna var störda minskade risken med 72 procent.
Forskningsledaren Paul Brennan anser att studien är ett starkt bevis för att konsumtion av grönsakerna har en tydligt skyddande effekt mot lungcancer.
Resultaten ger också tyngd åt tidigare studier som antytt samband mellan försvarsenzymet och bröst- och ändtarmscancer.
– Vi vet att frukt och grönt är skyddande i olika sammanhang men förstår inte riktigt varför. Den här studien kan innebära att en av mekanismerna blir tydligare, men det finns troligen fler, säger Lennart Möller, professor i miljömedicin vid Karolinska Institutet. Han påpekar att låga halter av försvarsenzymet också kan vara negativt i andra sammanhang.
Frukt och grönt bidrar generellt till att minska risken för fria radikaler.
– Men det viktigaste är att röra på sig, och att äta varierat. Om du bara äter en sak så får du brist på något annat, även om det du äter är nyttigt, säger Lennart Möller.
Middag - vegetariskt
Idag fick det bli vegetariskt. Försöker att få några av veckans måltider till vegetariska och här kommer ett tips på hur du ändå får i dig tillräckligt med proteiner trots avsaknad av både kött och mejeri produkter.
Gjorde en bönpasta med stekta grönsaker till och sen toppar jag med lite pumpafrön.
Pasta gjord på svarta bönor från Á la eco - innehåller hela 45,1 g protein per 100 g, för den som är intresserad av det;)
Valfria grönaker, jag tog:
Paprika
Röd lök
Vitkål
Purjolök
Vitlök
Chili
Gjorde en bönpasta med stekta grönsaker till och sen toppar jag med lite pumpafrön.
Pasta gjord på svarta bönor från Á la eco - innehåller hela 45,1 g protein per 100 g, för den som är intresserad av det;)
Valfria grönaker, jag tog:
Paprika
Röd lök
Vitkål
Purjolök
Vitlök
Chili
måndag 18 november 2013
GLÖM INTE KNOPPEN
Vi kan vara duktiga på att tänka på att träna kroppen och tänka på att stoppa i oss det som är bäst för oss. Men är vi lika duktiga på att ta hand om knoppen.
Alltså inte kanske att träna huvudet i den bemärkelsen att vi ska försöka träna upp den i att få in massa mer information utan åt andra hållet - träna den på att slappna av och att inte tänka på så mycket.
Vi är väldigt duktiga på att tänka på saker vi har gjort eller ska göra eller vill göra eller framförallt MÅSTE göra, det finns så mycket som snurra där uppe så hjärna får nästan aldrig chans att bara "vara" och vila.
Hur fungerar ni när ni ska ut och ta en promenad för att få lite luft och komma ifrån, jag kan tänka mig att dem flesta fortsätter att jobba i huvudet när ni går ut och går, eller så går ni ut och promenerar för att "bränna" lite fler kalorier. Hur många går ut och går bara för en liten stunds andrum?
Och hur många av er hinner reflektera över hur det ser ut nä ni är ute och går, eller vilka ljud som finns, vad det luktar, hur det känns i luften etc?
Låter det flummigt? Det är det inte;).
Men gör så här nästa gång du är ute och promenera, även om du är ute och går för att få din dagliga motion, stanna upp en stund och tänk på:
3 saker du ser just nu
3 saker du känner just nu (kan vara vinden i ansiktet, hjärtat som slår, att du känner dig kall om handen)
3 saker du hör (trafiken, fåglar som kvittrar....)
Fortsätt sen att tänka på 2 saker du ser, 2 saker du känner och 2 saker du hör, och sen vidare med 1. Och detta kanske du stannar upp och gör på en annan plats när du har gått lite längre.
Det här tycker jag är en bra övning på att testa om man är här och nu och att stanna upp de andra sakerna som virvlar runt i huvudet.
Denna övning kan du använda dig av vid senare tillfällen, t.ex. när du känner dig stressad på jobbet.
Öva på att stanna upp i vardagen och även om det bara är i tanken.
Alltså inte kanske att träna huvudet i den bemärkelsen att vi ska försöka träna upp den i att få in massa mer information utan åt andra hållet - träna den på att slappna av och att inte tänka på så mycket.
Vi är väldigt duktiga på att tänka på saker vi har gjort eller ska göra eller vill göra eller framförallt MÅSTE göra, det finns så mycket som snurra där uppe så hjärna får nästan aldrig chans att bara "vara" och vila.
Hur fungerar ni när ni ska ut och ta en promenad för att få lite luft och komma ifrån, jag kan tänka mig att dem flesta fortsätter att jobba i huvudet när ni går ut och går, eller så går ni ut och promenerar för att "bränna" lite fler kalorier. Hur många går ut och går bara för en liten stunds andrum?
Och hur många av er hinner reflektera över hur det ser ut nä ni är ute och går, eller vilka ljud som finns, vad det luktar, hur det känns i luften etc?
Låter det flummigt? Det är det inte;).
Men gör så här nästa gång du är ute och promenera, även om du är ute och går för att få din dagliga motion, stanna upp en stund och tänk på:
3 saker du ser just nu
3 saker du känner just nu (kan vara vinden i ansiktet, hjärtat som slår, att du känner dig kall om handen)
3 saker du hör (trafiken, fåglar som kvittrar....)
Fortsätt sen att tänka på 2 saker du ser, 2 saker du känner och 2 saker du hör, och sen vidare med 1. Och detta kanske du stannar upp och gör på en annan plats när du har gått lite längre.
Det här tycker jag är en bra övning på att testa om man är här och nu och att stanna upp de andra sakerna som virvlar runt i huvudet.
Denna övning kan du använda dig av vid senare tillfällen, t.ex. när du känner dig stressad på jobbet.
Öva på att stanna upp i vardagen och även om det bara är i tanken.
Testa nästa gång du är ute på DIN promenad.
FREDAGENS TRÄNING
I fredags ville jag testa att slå min tid på Barbara.
5 varv av
20 pull ups (för mig, chins i chinsmaskin med motvikt)
30 armhävningar (på knäna för min del)
40 sit ups
50 knäböj
Detta var tredje gången jag gjorde det här passet, första gången tog det mig ca 35 minuter, andra gången runt 40 minuter (den dagen var jag inte pigg).
Så ville se om jag låg runt 35 eller 40 minuter och denna gången var jag bäst hittills, fixade det på 33.46 min. Mycket nöjd med detta!
Jag rekommenderar verkligen att tävla mot er själva, det får en att vilja prestera lite bättre varje gång men det blir ändå på en rimlig nivå eftersom du tävlar mot DIG SJÄLV!
Liten film snutt från de allra sista knäböjen. Finns lite mer att önska av formen, kunde gå lite djupare och sitta lite längre bak, men helt okej.
5 varv av
20 pull ups (för mig, chins i chinsmaskin med motvikt)
30 armhävningar (på knäna för min del)
40 sit ups
50 knäböj
Detta var tredje gången jag gjorde det här passet, första gången tog det mig ca 35 minuter, andra gången runt 40 minuter (den dagen var jag inte pigg).
Så ville se om jag låg runt 35 eller 40 minuter och denna gången var jag bäst hittills, fixade det på 33.46 min. Mycket nöjd med detta!
Jag rekommenderar verkligen att tävla mot er själva, det får en att vilja prestera lite bättre varje gång men det blir ändå på en rimlig nivå eftersom du tävlar mot DIG SJÄLV!
Liten film snutt från de allra sista knäböjen. Finns lite mer att önska av formen, kunde gå lite djupare och sitta lite längre bak, men helt okej.
onsdag 13 november 2013
EAT CLEAN
Kan du se vad det du har på tallriken är för någon mat? Var det kommer ifrån, från jorden, från något djur eller kanske från något träd? Helt enkelt att du ser vad du har på tallriken t.ex en köttbit och lite blandade grönsaker, så ska det vara tycker ialla fall jag.
Om du inte ser var ifrån det du har på tallriken kommer ifrån, ät det inte, det är förmodligen inte något din kropp vill ha i sig inte något din kropp känner igen och kan tillgodogöra sig, eventuellt kanske det till och med är dåligt för dig, förmodligen är de det.
Här kommer ett avskräckande exempel. Snälla ät inte sånt här, för din hälsas skull.
Om du inte får upp filmen gå in på den här länken http://www.youtube.com/watch?v=T67DvoH2H3E
Om du inte ser var ifrån det du har på tallriken kommer ifrån, ät det inte, det är förmodligen inte något din kropp vill ha i sig inte något din kropp känner igen och kan tillgodogöra sig, eventuellt kanske det till och med är dåligt för dig, förmodligen är de det.
Här kommer ett avskräckande exempel. Snälla ät inte sånt här, för din hälsas skull.
Om du inte får upp filmen gå in på den här länken http://www.youtube.com/watch?v=T67DvoH2H3E
DAGENS GRÖNA
Idag till lunch blev det lite olika grönt.
Omelett med spenat och till "efterrätt" en grön smoothie med bland annat selleri och äpple.
Omelett med spenat och till "efterrätt" en grön smoothie med bland annat selleri och äpple.
Omelett
3 ägg
Lite dijon senap
Spenat
Rödlök
salt och peppar
Min typ av snabbmat!
Grön smoothie
3 dl vatten
1 selleri stjälk
2 äpplena, skalade och hakade
1 tsk Green Detox
Saften från 1/2 citron
1 tsk agave sirap
Receptet till denna smoothie finns på Green detox burken, från Renée Voltaire.
måndag 11 november 2013
VAD ÄR CHIAFRÖN OCH HUR ANVÄNDER JAG DEM?
Jag använder chiafrön när jag gör proteinbollar, smoothies eller chiapudding. Chisfrön är en bra proteinkälla om man vill hitta bra alternative till mejeriprodukter, dessutom innehåller dem så mycket nyttigt!
Följande information kommer från http://www.risenta.se/sv/Vara_produkter/Chiafron/ och http://livsstil.se.msn.com/traning-och-halsa/chiafr%c3%b6n-%e2%80%93-en-riktig-n%c3%a4ringsbomb#image=2.
• Strö dem över sallad, gröt, i müsli, i/på bröd, på pastarätter, med mera.
• Gör en géle genom att blanda 1 del frön med 9 delar vatten, rör om och låt stå. Sen kan du röra ner gélen i gröt, i filen eller använd den som bas i en smoothie.
Chiafrön vinner över 3 andra klassiker
Följande information kommer från http://www.risenta.se/sv/Vara_produkter/Chiafron/ och http://livsstil.se.msn.com/traning-och-halsa/chiafr%c3%b6n-%e2%80%93-en-riktig-n%c3%a4ringsbomb#image=2.
- Chiafrön kommer från Mexico och har använts sedan urminnes tider av Aztekerna. I norra Mexico finns den numera uppmärksammade stammen "Tarahumara", som anses vara världens bästa långdistanslöpare, och för dem är chia basföda. Chiafrön är rika på Omega-3, ALA (alpha-liniolic-acid), fiber och protein. De innehåller dessutom en hel del nyttiga mineralämnen såsom fosfor, kalcium och kalium.
- De innehåller 20 procent Omega 3, vilket gör dem till en superföda för hjärta och hjärna, skriver den holistiska hälsocoachen Jessica Ainscough på sin blogg The Wellness Warrior. Det innebär att Chia innehåller mer Omega 3 än lax. Fröna är även en bra källa till Omega 6.
- Chiafrön innehåller 20 procent fullvärdiga proteiner, mer kalcium än mjölk och mer järn än spenat, enligt Jessica Ainscough. Därför är fröna särskilt lämpliga för vegetarianer eller människor som av någon orsak försöker hålla nere köttkonsumtionen. De innehåller också höga halter antioxidanter, C-vitamin och kalium.
• Gör en géle genom att blanda 1 del frön med 9 delar vatten, rör om och låt stå. Sen kan du röra ner gélen i gröt, i filen eller använd den som bas i en smoothie.
Chiafrön vinner över 3 andra klassiker
| Nyttiga ämnen per 25g | Chiafrön | Linfrön | Solrosfrön | Sesamfrön |
| Omega-3 | 5,2 g | 4 g | 0,04 g | 0,02 g |
| Fiber | 6,9 g | 4,5 g | 0,68 g | 4,5 g |
| Niacin | 1,6 mg | 3,1 mg | 1,7 mg | 3,08 mg |
| Riboflavin (B) | 0,01 mg | 0,06 mg | 0,06 mg | 0,06 mg |
| Thiamin (B) | 0,05 mg | 0,19 mg | 0,525 mg | 0,19 mg |
| A-vitamin | 11 µg | - | < 1 µg | < 1 µg |
| Kalcium | 205 mg | 50 mg | 24 mg | 234 mg |
| Fosfor | 231 mg | 137 mg | 135 mg | 145 mg |
| Magnesium | 98 mg | 88 mg | - | 87 mg |
| Mangan | 1,46 mg | - | - | 0,62 mg |
| Zink | 1,7 mg | 1,9 mg | - | 1,93 mg |
| Koppar | 0,53 mg | - | - | 1,02 mg |
| Kalium | 175 mg | 117 mg | 128 mg | 117 mg |
| Järn | 4,1 mg | 3,6 mg | 1,25 mg | 3,6 mg |
| Molybden | 0,05 mg | - | - | - |
| Aluminium | 0,5 mg | - | - | - |
| Bor | 0,35 mg | - | - | - |
GÅRDAGEN
Började dagen med en promenad.
Sen blev det lunch, rester från lördagens middag som var ytterligare ett nytt recept från http://undervarttak.blogspot.se/.
Till fyra stora portioner fiskgryta:
800 g torskfilé
2 pkt bacon
8 dl kokosmjölk
4 msk dijonsenap
3-4 dl hackad gräslök
3-4 tomater
2 tsk torkad libbsticka (jag använder Renée Voltaire's lantbuljong)
Bryn bacon, blanda i kokosmjölk, dijonsenap, gräslök, buljong. Låt småkoka 15 minuter. Skär torsken i så stora bitar du vill ha, låt puttra vidare tills fisken är klar, vänd ner urkärnade tomater.
Vi kokade broccoli till.
På kvällen blev det en vända till gymmet.
Pigg och fräsch innan pass, ska komma ihåg att stänga toadörren nästa gång;).
Hade inte jätte lång tid på mig så efter att jag värmt upp ordentligt med crosstrainer och lite dynamisk stretch så gjorde jag.
1. 60 thrusters , med stegrande vikt. Började de första 20 st med 10 kg, sen 20 st med 13,5 kg och sista 20 st med 16 kg.
Perfekt form Thrusters
2. sen gjorde jag 50 st burpees.
Perfekt form, burpees det första de gör i videon.
De 60 thrusters och 50 burpees tog mig ca 15 min att göra och hade ganska hög puls efteråt:).
Avslutade med någon minut på crosstrainern för att få ner pulsen och avslutade sen med stretch.
Gråa fina november
Sen blev det lunch, rester från lördagens middag som var ytterligare ett nytt recept från http://undervarttak.blogspot.se/.
Till fyra stora portioner fiskgryta:
800 g torskfilé
2 pkt bacon
8 dl kokosmjölk
4 msk dijonsenap
3-4 dl hackad gräslök
3-4 tomater
2 tsk torkad libbsticka (jag använder Renée Voltaire's lantbuljong)
Bryn bacon, blanda i kokosmjölk, dijonsenap, gräslök, buljong. Låt småkoka 15 minuter. Skär torsken i så stora bitar du vill ha, låt puttra vidare tills fisken är klar, vänd ner urkärnade tomater.
Vi kokade broccoli till.
På kvällen blev det en vända till gymmet.
Pigg och fräsch innan pass, ska komma ihåg att stänga toadörren nästa gång;).
Hade inte jätte lång tid på mig så efter att jag värmt upp ordentligt med crosstrainer och lite dynamisk stretch så gjorde jag.
1. 60 thrusters , med stegrande vikt. Började de första 20 st med 10 kg, sen 20 st med 13,5 kg och sista 20 st med 16 kg.
Perfekt form Thrusters
2. sen gjorde jag 50 st burpees.
Perfekt form, burpees det första de gör i videon.
De 60 thrusters och 50 burpees tog mig ca 15 min att göra och hade ganska hög puls efteråt:).
Avslutade med någon minut på crosstrainern för att få ner pulsen och avslutade sen med stretch.
torsdag 7 november 2013
FRUKOSTTIPS
Imorse gjorde jag chiapudding och laktosfri latte till frukost, får nog bli morgondagens frukost med!
Nedan följer hur jag gjorde och resultatet:).
Chiapudding, recept från Josefine Jäger http://jfine.se/
Mixa
2 dl havremjölk, eller annat val av mjölk
1/2 banan
1/2 tsk vaniljpulver
Rör sedan ner 0,5 dl chiafrön.
Chiafröna ska svälla så låt stå minst 15 minuter men gärna längre än så. Jag gör min på kvällen och låter stå över natten. Det ska bli en pudding.
Till detta hade jag hallon, välj själv bär eller frukt som du gillar.
Nedan följer hur jag gjorde och resultatet:).
Chiapudding, recept från Josefine Jäger http://jfine.se/
Mixa
2 dl havremjölk, eller annat val av mjölk
1/2 banan
1/2 tsk vaniljpulver
Rör sedan ner 0,5 dl chiafrön.
Chiafröna ska svälla så låt stå minst 15 minuter men gärna längre än så. Jag gör min på kvällen och låter stå över natten. Det ska bli en pudding.
Till detta hade jag hallon, välj själv bär eller frukt som du gillar.
Till detta testade jag att göra en laktosfri kaffe latte som jag har sett recept på lite här och där. Men detta recept tog jag från http://undervarttak.blogspot.se/.
1 ägg
2 msk smält kokosfett
Så mycket nybryggt kaffe du vill ha
Knäck ägget i något som du kan mixa i, smält fettet och häll på ägget, mixa sen så att det blir riktigt fluffigt. Häll sedan på kaffet och mixa lite till. Häll upp och smaksätt med kanel eller kardemumma om du vill.
Blev riktigt gott, testa! Smakar inte ägg eller kokos om ni tror det:). Bara gott kaffe!
VARFÖR TRÄNA?
Jag tycker att alla får träna för vilken anledning man själv vill men här följer några anledningar till varför du och din kropp och knopp mår bra av att träna.
Följande text är ganska lång, men det är bara för att det finns så många positiva effekter av att vara fysiskt aktiv. Och listan kan nog göras ännu längre.
Hoppas du tar dig tid att läsa, för din skull!
Fysiska och psykiska hälsoeffekter av att träna, och hur mycket behöver jag röra på mig för att tillgodogöra mig dessa?
Källor http://www.folkhalsoguiden.se/upload/Fysisk%20aktivitet/Om%20fysisk%20aktivitet.pdf
http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/fetma/tiofragorochsvar/vilkenbetydelseharfysiskaktivitet.5.61c03dad1180e26cb8780005290.html
De senaste 15 åren har vetenskapligt övertygande bevis lagts fram i stor omfattning om de positiva effekterna på hälsan av fysisk aktivitet.
Samtidigt har dokumentationen stärkts av hur inaktiviteten bidrar till de stora folksjukdomarnas utveckling.
Många av hälsoeffekterna av rörelse kommer redan av att röra sig 30 minuter om dagen. Detta gäller framför allt påverkan på riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdomar.
Statens folkhälsoinstitut rekommenderar svenska befolkningen att röra på sig minst 30 minuter varje dag, på en nivå som motsvarar ansträngningen av en rask promenad eller högre. Ytterligare positiva effekter på hälsan kan uppnås om vi ökar den dagliga mängden eller ansträngningsnivån. Barn och ungdomar bör röra på sig dubbelt så mycket som vuxna, på både måttlig och hård nivå.
Minst 60-90 minuters daglig aktivitet krävs emellertid för att få effekter när det gäller att vidmakthålla vikten (vid bibehållet energiintag).
Fysisk aktivitet ger mer positiva effekter, ju mer tid som ägnas åt rörelse. Detta gäller även om man räknar med risken för skador - som vid måttlig aktivitet inte är särskilt stor. Över en viss gräns, som närmar sig elitidrottsnivå, börjar skaderiskerna däremot att ta överhanden.
Fysisk aktivitet bidrar till hälsa och minskar risken för sjukdom, vi håller oss friskare eftersom immunförsvaret stärks.
Fysisk aktivitet stärker hjärtat, förbättrar syreupptagningen och ger starkare muskler.
Den förbättrade konditionen förbättrar orken. Detta ger större marginaler så att de vanliga vardagssysslorna inte resulterar i trötthet och förslitning.
Det finns stor samlad kunskap om att regelbunden rörelse minskar risken för flera av de stora folksjukdomarna. Allra mest har det forskats om de positiva effekterna av fysisk aktivitet på hjärt-kärlsjukdom, den sjukdomsgrupp som de flesta svenskar dör av. Riskfaktorer som bidrar till hjärt-kärlsjukdom som högt blodtryck och höga blodfetter minskas också av fysisk aktivitet. Till och med lågt blodtryck (som inte anses så farligt) påverkas positivt, eftersom aktiviteten stabiliserar blodtrycket.
Diabetes (framför allt) av typ 2 påverkas av fysisk aktivitet eftersom kroppens
förmåga att ta hand om för höga blodsockerhalter stärks av muskelaktiviteten (insulinresistensen minskar). Sjukdomsförloppet vid typ 2-diabetes bromsas och debuten av de allvarliga komplikationerna kan skjutas upp.
Risken för benskörhet minskar eftersom skelettet blir starkare vid fysisk aktivitet.
Detta gäller i alla åldrar eftersom skelettet är en vävnad som omsätts hela tiden.
Särskilt kvinnor över 50 behöver röra sig eftersom en förändrad hormonbalans gör att deras skelett gärna blir sprött eller urkalkat. Om barn får röra sig mycket bygger de upp en stor skelettvolym. Med en större volym finns större chans att skelettet fortfarande är starkt när det börjar urkalkas.
Risken för kvinnor att utveckla bröstcancer minskar med fysisk aktivitet, liksom risken för män att utveckla prostatacancer.
Fysisk aktivitet minskar också risken för att få besvär i rörelseorganen som orsakar mycket lidande och står för en stor andel sjukskrivningar, genom att göra musklerna starkare och stabilisera lederna.
Regelbunden rörelse leder till minskade psykiska besvär som oro och ångest, sömnproblem och mild depression. Fysisk aktivitet bidrar till psykiskt välbefinnande genom ökad självkänsla och minskade mängder stresshormoner i kroppen. Fysisk aktivitet bidrar också till en ökad positiv känsla för bilden av den egna kroppen.
Ytterligare möjliga förklaringar till de positiva effekterna på det psykiska välbefinnandet handlar om ökade mängder kroppsegna ämnen (endorfiner) som ger
lustkänslor, liksom andra substanser (serotonin, dopamin etc.) som bidrar till känslor av välbefinnande.
Fysisk aktivitet ger bättre mag-tarmfunktion och motverkar trög mage och förstoppning. Det minskar också risken att utveckla tjocktarmscancer framför allt genom ökade tarmrörelser.
Fysisk aktivitet minskar fallolyckor genom att ge bättre balans och koordination.
Fysisk aktivitet minskar risken för övervikt genom en större möjlighet till balans med energiintaget. Mindre övervikt minskar också i sin tur risken för att utveckla andra sjukdomar som diabetes typ 2, högt blodtryck mm.
Följande text är ganska lång, men det är bara för att det finns så många positiva effekter av att vara fysiskt aktiv. Och listan kan nog göras ännu längre.
Hoppas du tar dig tid att läsa, för din skull!
Fysiska och psykiska hälsoeffekter av att träna, och hur mycket behöver jag röra på mig för att tillgodogöra mig dessa?
Källor http://www.folkhalsoguiden.se/upload/Fysisk%20aktivitet/Om%20fysisk%20aktivitet.pdf
http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/fetma/tiofragorochsvar/vilkenbetydelseharfysiskaktivitet.5.61c03dad1180e26cb8780005290.html
De senaste 15 åren har vetenskapligt övertygande bevis lagts fram i stor omfattning om de positiva effekterna på hälsan av fysisk aktivitet.
Samtidigt har dokumentationen stärkts av hur inaktiviteten bidrar till de stora folksjukdomarnas utveckling.
Många av hälsoeffekterna av rörelse kommer redan av att röra sig 30 minuter om dagen. Detta gäller framför allt påverkan på riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdomar.
Statens folkhälsoinstitut rekommenderar svenska befolkningen att röra på sig minst 30 minuter varje dag, på en nivå som motsvarar ansträngningen av en rask promenad eller högre. Ytterligare positiva effekter på hälsan kan uppnås om vi ökar den dagliga mängden eller ansträngningsnivån. Barn och ungdomar bör röra på sig dubbelt så mycket som vuxna, på både måttlig och hård nivå.
Minst 60-90 minuters daglig aktivitet krävs emellertid för att få effekter när det gäller att vidmakthålla vikten (vid bibehållet energiintag).
Fysisk aktivitet ger mer positiva effekter, ju mer tid som ägnas åt rörelse. Detta gäller även om man räknar med risken för skador - som vid måttlig aktivitet inte är särskilt stor. Över en viss gräns, som närmar sig elitidrottsnivå, börjar skaderiskerna däremot att ta överhanden.
Fysisk aktivitet bidrar till hälsa och minskar risken för sjukdom, vi håller oss friskare eftersom immunförsvaret stärks.
Fysisk aktivitet stärker hjärtat, förbättrar syreupptagningen och ger starkare muskler.
Den förbättrade konditionen förbättrar orken. Detta ger större marginaler så att de vanliga vardagssysslorna inte resulterar i trötthet och förslitning.
Det finns stor samlad kunskap om att regelbunden rörelse minskar risken för flera av de stora folksjukdomarna. Allra mest har det forskats om de positiva effekterna av fysisk aktivitet på hjärt-kärlsjukdom, den sjukdomsgrupp som de flesta svenskar dör av. Riskfaktorer som bidrar till hjärt-kärlsjukdom som högt blodtryck och höga blodfetter minskas också av fysisk aktivitet. Till och med lågt blodtryck (som inte anses så farligt) påverkas positivt, eftersom aktiviteten stabiliserar blodtrycket.
Diabetes (framför allt) av typ 2 påverkas av fysisk aktivitet eftersom kroppens
förmåga att ta hand om för höga blodsockerhalter stärks av muskelaktiviteten (insulinresistensen minskar). Sjukdomsförloppet vid typ 2-diabetes bromsas och debuten av de allvarliga komplikationerna kan skjutas upp.
Risken för benskörhet minskar eftersom skelettet blir starkare vid fysisk aktivitet.
Detta gäller i alla åldrar eftersom skelettet är en vävnad som omsätts hela tiden.
Särskilt kvinnor över 50 behöver röra sig eftersom en förändrad hormonbalans gör att deras skelett gärna blir sprött eller urkalkat. Om barn får röra sig mycket bygger de upp en stor skelettvolym. Med en större volym finns större chans att skelettet fortfarande är starkt när det börjar urkalkas.
Risken för kvinnor att utveckla bröstcancer minskar med fysisk aktivitet, liksom risken för män att utveckla prostatacancer.
Fysisk aktivitet minskar också risken för att få besvär i rörelseorganen som orsakar mycket lidande och står för en stor andel sjukskrivningar, genom att göra musklerna starkare och stabilisera lederna.
Regelbunden rörelse leder till minskade psykiska besvär som oro och ångest, sömnproblem och mild depression. Fysisk aktivitet bidrar till psykiskt välbefinnande genom ökad självkänsla och minskade mängder stresshormoner i kroppen. Fysisk aktivitet bidrar också till en ökad positiv känsla för bilden av den egna kroppen.
Ytterligare möjliga förklaringar till de positiva effekterna på det psykiska välbefinnandet handlar om ökade mängder kroppsegna ämnen (endorfiner) som ger
lustkänslor, liksom andra substanser (serotonin, dopamin etc.) som bidrar till känslor av välbefinnande.
Fysisk aktivitet ger bättre mag-tarmfunktion och motverkar trög mage och förstoppning. Det minskar också risken att utveckla tjocktarmscancer framför allt genom ökade tarmrörelser.
Fysisk aktivitet minskar fallolyckor genom att ge bättre balans och koordination.
Fysisk aktivitet minskar risken för övervikt genom en större möjlighet till balans med energiintaget. Mindre övervikt minskar också i sin tur risken för att utveckla andra sjukdomar som diabetes typ 2, högt blodtryck mm.
tisdag 5 november 2013
Green power
Dagens gröna smoothie, med inspiration från http://jfine.se/FINA-RECEPT, "Hello Green Smoothie".
I denna smoothie hade jag:
En näve spenat
En halv banan
1 apelsin, saften och lite rivet av det yttre skalet
1 äpple
2 dl vatten
2 tsk Green detox, från Reneé Voltaire http://shop.reneevoltaire.se/matprodukter-boost-yourself-green-detox-p-249
Mixa ihop allt!
Njut.
Ett träningspass från veckan som gick
Här kommer ett upplägg som jag körde i veckan mycket fokus på ben och flås!
Jag börjar alltid med att värma upp ordentligt, blir oftast mellan 10-20 minuter på crosstrainern, beroende på hur segstartad kroppen känns.
Efter det blir det dynamisk stretch, vilket enklast förklaras som olika rörelser (rörelserna anpassade efter vilken typ av träning som ska utföras som förbereder kroppen, istället för att hålla en muskel sträckt i en fixerad position som vid statisk stretching.
Statisk stretching bör du istället förlägga efter träningspasset, då muskeln är uppvärmd.
Forskning har visat att statisk stretching kan påverka muskeln negativt före ett pass och att dynamisk stretching istället kan göra träningen mer effektiv.
Passet som jag körde:
5 varv på tid av:
400 m på löpbandet, i så hög fart DU klarar av
15 utfall med vikt sträckt på raka armar över huvudet, välj en vikt du klarar av att hålla utan att tappa formen i utfallet.
Detta tog mig ca 12 minuter totalt.
Efter detta blev det olika magövningar och avslutade sedan med en ordentlig stretch.
Jag börjar alltid med att värma upp ordentligt, blir oftast mellan 10-20 minuter på crosstrainern, beroende på hur segstartad kroppen känns.
Efter det blir det dynamisk stretch, vilket enklast förklaras som olika rörelser (rörelserna anpassade efter vilken typ av träning som ska utföras som förbereder kroppen, istället för att hålla en muskel sträckt i en fixerad position som vid statisk stretching.
Statisk stretching bör du istället förlägga efter träningspasset, då muskeln är uppvärmd.
Forskning har visat att statisk stretching kan påverka muskeln negativt före ett pass och att dynamisk stretching istället kan göra träningen mer effektiv.
Passet som jag körde:
5 varv på tid av:
400 m på löpbandet, i så hög fart DU klarar av
15 utfall med vikt sträckt på raka armar över huvudet, välj en vikt du klarar av att hålla utan att tappa formen i utfallet.
Detta tog mig ca 12 minuter totalt.
Efter detta blev det olika magövningar och avslutade sedan med en ordentlig stretch.
Efter passet
måndag 4 november 2013
Paleo våfflor
Här kommer ett tips på våfflor som inte innehåller mejeriprodukter eller spannmål, kallat Paleo.
För att läsa mer om Paleo, läs här info om Paleo.
Receptet är hämtat från http://undervarttak.blogspot.se/.
Till det kokade jag upp bär med kokossocker som sötning, så enkelt att göra egen sylt!
Dessa våfflor är mycket mer mättande än "vanliga" våfflor.
Recept på våfflorna, blev 8 stycken
Rör ihop dessa
6 ägg
3 dl havremjölk
3 msk smält kokosolja
Blanda sedan
3 dl mandelmjöl
2 msk fiberhusk
3 tsk bakpulver
lite salt
Häll sedan i de torra ingredienserna i äggblandningen och vispa ordentligt, sen kan du börja grädda våfflor!
För att läsa mer om Paleo, läs här info om Paleo.
Receptet är hämtat från http://undervarttak.blogspot.se/.
Till det kokade jag upp bär med kokossocker som sötning, så enkelt att göra egen sylt!
Dessa våfflor är mycket mer mättande än "vanliga" våfflor.
Recept på våfflorna, blev 8 stycken
Rör ihop dessa
6 ägg
3 dl havremjölk
3 msk smält kokosolja
Blanda sedan
3 dl mandelmjöl
2 msk fiberhusk
3 tsk bakpulver
lite salt
Häll sedan i de torra ingredienserna i äggblandningen och vispa ordentligt, sen kan du börja grädda våfflor!
Ingredienser till sylten, kokossocker och valfria bär. Till sylten ovan hade jag hallon och blåbär.
"An apple a day keeps the doctor away"
Ät äpplet som det är eller i juicen, smoothien, eller i en sallad, välj själv!
Och du skala inte äpplet, i skalet sitter flavonoider (samlingsnamn på en grupp antioxidanter) och dem vill du inte missa! Men välj då helst ekologiska äpplen.
10 anledningar till varför du ska äta äpplen:
Och du skala inte äpplet, i skalet sitter flavonoider (samlingsnamn på en grupp antioxidanter) och dem vill du inte missa! Men välj då helst ekologiska äpplen.
10 anledningar till varför du ska äta äpplen:
- Äpplen innehåller gott om antioxidanter.
- Flavonoiderna, som främst finns i skalet, skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar.
- Skalet är även rikt på vitamin A och C, kalcium, kalium, folat och fosfor. Bra för huden, synen, immunförsvaret, skelettet och hjärtat.
- Forskning visar att äpplen innehåller antioxidanten quercetin, som inte bara skyddar mot cancer utan också hjälper till att få mer syre till lungorna, vilket är bra för oss som tränar! Äpplen har även visat sig att motverka utveckling av diabetes.
- Frukten motverkar värk, stimulerar matsmältning och tarmfunktion samt bidrar till stöd för lever och njurar för att de bättre ska klara av att avgifta kroppen.
- Ett äpple kan inte ersätta din tandkräm men att tugga frukten stimulerar salivproduktionen, vilket sänker bakteriehalten i munnen.
- Äpplen innehåller lösliga och olösliga fibrer, inklusive pektin. Det minskar leverns kolesteroltillverkning. Pektinets förmåga att bilda geléliknande substans fördröjer matsmältningen vilket i sin tur fördröjer att blodsockret går upp alltför snabbt.
- Äpplen är blodrenande: bra för lågt blodtryck och för artärer som förhårdnats.
- Enligt studier kan äppeljuice minska risken för Alzheimers och minska ålderseffekter på hjärnan.
- Äpplens fiberinnehåll kan kicka igång en risig mage.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)